Så var det dags igen att försöka summera med några rader vad som hände under året som gick. Läs så mycket Du vill och orkar!
Bara några dagar in på 2011 var det dags att bada hund och styra färden mot Göteborg och My Dog. Trine och Xinger var anmälda och gjorde fint ifrån sig i ringen båda dagarna och Trine sparkade igång året med BIR-veteranvinst och många fina poäng till veteranvinnarlistan!
Xinger i Göteborg
Foto: Lina Martinsson
Så fick vi fortsatt ännu en underbart snörik och kall vinter och vi hade glädjen att städa nästan som "normala" människor...;)
Den 20 februari började så Xinger att löpa och vi kunde börja drömma om valpar igen, det var ju drygt tre år sen sist. Den 4:e mars var det så dags att sätta sig i bilen och köra de knappa 70 milen norrut till Bernerdalens Åzzie. Jag hade redan 2010 sagt att jag en dag ville ha en Åzzievalp och nu var Åzzie naturligtvis det självklara valet till Xinger. Efter två lyckade parningar var det dags att åka hem igen och vänta och vänta och vänta...
Xinger och Åzzie - det söta kärleksparet
Så i början av mars var det sennenspecialen i Sala som stod på programmet och dit hängde båda våra veterandamer med. Trine blev tvåa och Misha fyra, båda med excellent.
Misha i Sala
Foto: Christer Ringholm
Inget är som väntans tider heter det ju, men tiden går ju som vanligt fort när man har fullt upp med jobb, hundarna och annat. Ganska snart stod det i alla fall klart att Xinger var dräktig och våren försvann i ett nafs i väntan på vår hett efterlängtade C-kull. Eftersom våra två tidigare kullar resulterat i kejsarsnitt var jag helt inställd på att något skulle börja strula den här gången också, men Xinger satte igång att valpa punktligt och klarade sig helt utan hjälp och den 7/5 såg de fem små knattarna i Tallsångens C-kull dagens ljus. De två flickorna kom först, vältecknade och kraftiga och i det ögonblicket kände jag en otrolig lycka. Två fina tikar!! Nu fick det vara vad det ville, det som var kvar därinne... Det visade sig vara tre fina pojkar kvar, piggelina små varelser som satte igång att äta på studs! Mamma Xinger var otroligt duktig och fixade allt med valparna galant. Gott om mat och duktig på alla sätt och vis och det märktes också på valparna som alltid var lugna, nöjda och växte som ogräs!
Ingemar hade i samma veva som valparna kom, tagit pension på allvar, och det var han som fick ta det stora ansvaret medan jag knegade på som vanligt. Gissa om jag längtade hem från jobbet varenda dag, även om jag troligen har ett av världens bästa jobb!
Misha och matte jobbar... Upplevelsedag i Gamla Linköping för hela äldreomsorgen!
Nu började efter några veckor också arbetet med att träffa valpköpare och ta emot alla nyfikna och vänner och bekanta som ville titta på de små underverken.
(C-kullen har ju en egen bildflik i Bildgalleriet om man vill titta mera på dem...)
Systrarna Cittra och Concertina
Några utställningar hanns också med under valptiden, men på det hela taget blev det en lugn säsong med bara gammeltanten Trine som var något sånär i utställningskondition.
Så kom första helgen i juli och det var dags att säga adjö till valparna, förutom Concertina "Stina" som vi valde att behålla. Ja, om sanningen ska fram så var jag nog lite kär i den tjejen redan från dag ett, medan husse hade ett gott öga till Cittra. Men kvinnan brukar ju få sin vilja fram, så det blev Stina som fick stanna! Alla valparna bor dock turligt nog på nära håll, så vi har förmånen att träffa dem både nu och då!
Så blev det så småningom semester även för min del, men eftersom vi nu hade fem hundar och Stina liten, så blev det mest att vara hemma och ha det bra. Några små utflykter i närområdet och ett par dagar i Stockholm fick vi i alla fall till och även en skön kryssning.
Stina 8,5 veckor och Stina tillsammans med kompisen Svante
Xinger är en fenomenal simmerska och passade (olovligen) på att hoppa i poolen vid ett besök hos sonen Caruso...
Sightseeing på Stockholms vatten
Rogivande utsikt från hyttfönstret
Som vanligt har vi också avverkat åtskilliga mil i walkingdojorna under året, det är ju nästan det bästa med att ha hund! Stina fick stanna hemma och öva på att vara själv ibland, men lika ofta fick hon hänga med och åka barnvagn, något som hon verkligen gillade! Hon skuttade en liten bit och sen kom hon till vagnen och ville upp och åka. Sen gick hon en liten bit igen och så tillbaks upp i vagnen...
Hela Tallsångengänget på promenad en skön sommarkväll!
Hela året runt har vi en hel del födelsedagar att fira och vi har ju nästan gjort oss lite kända för att alltid vara på kalas, så varsågoda, jag bjuder på en tårtbild;)
I slutet av augusti blev det traditionsenligt en tur med bästa "multigänget" till sennenspecialen i Ängelholm. God mat, mycket tjatter och många skratt brukar det bli och i år var inget undantag. Trine var med och blev tvåa med ck i veteranklassen.
I september har jag så min "stora grej" på jobbet, den årliga Äldredagen för alla pensionärer i Linköpings kommun. Det var andra året som jag var samordnare för den och i år höll vi till på Konsert & Kongress med föreläsare och artister som bl.a. Gillis Herlitz, Peter Gerdehag som har gjort filmerna om "Hästmannen" och "Kokvinnorna" och Titti Sjöblom med sin man Ehrling Eliasson. Det blev en riktig kanondag!!!
Titti och Ehrling säljer cd-skivor och skriver autografer
Helgen efter hängde även hussen med på hundutställning när det var dags att åka till Öland och Böda. Vi fick en helg med kompisgänget, härligt väder och en sista smak av sommar innan hösten gjorde sitt intåg. Jag hade redan innan bestämt att det här skulle bli Trines sista utställning och hon slutade verkligen sin karriär med flaggan i topp och blev BIM-veteran!
Bränngärdans Dickens Kiwsam, ägare Sanna Larsson, BIR-veteran och Trine BIM-veteran
Domare Mia Sandgren, Foto: Joy Åkesson
Trine på Böda Sand
Helgen därpå var det så ÄNTLIGEN dags för C-kullen att göra utställningskarriär! Det blev på en liten drive-in, men vi kom laddade och valpköparna hade tränat duktigt så de fyra från kullen som var med sprang i ringen som om de aldrig hade gjort annat! Stina tyckte det var så roligt med utställning så hon gav sig inte förrän hon hade kammat hem BIS-rosetten...;)
Stina BIS-1 på sin första utställning! Foto: Jens Pripp
En vecka senare var det dags igen, då på Hundens dag i Norrköping. 17 BIR-valpar gick till final och Stina tyckte att det var så himla kul den här gången också så hon sprang ända till förstaplatsen.
Bra gick det även för brorsorna Crendo och Caruso och övriga sennenhundar så vi gjorde riktigt god reklam för två av våra fyra raser!
Stina BIS-1 även på sin andra utställning! Foto: Isabelle Fjällrot
Så kom hösten och i slutet av oktober var det dags att packa väskorna, köra ut hundar till höger och vänster och sätta sig på flygplanet till Kemer i Turkiet! Vi hade hört att det varit lite si och så med vädret där strax innan, men vi hade tur och fick en underbar vecka med sol, perfekt värme och sköna bad. Härligt att ladda batterierna inför höstmörkret och viktigt för Ingemar att få lite ledigt från hundarna...;)
Den mysiga och färggranna matmarknaden i Kemer
Ingemar fick sitt behov av sol och bad tillfredsställt...
...och jag fick mitt behov av gamla stenrösen tillfredsställt...;)
Väl hemma igen var det förstås gott att få hämta hem sin flock och återgå till vardagen. Alla hundarna hade haft det toppenbra medan vi var borta, men det märktes att de var glada att se både varandra och oss igen!
Andra helgen i november var det så dags för ÖKK:s årliga valputställning och Crescendo, Caruso, Cittra och Stina var med igen. HP till alla fyra och Crendo blev BIR och BIG-2 och Stina BIM!
Crendo med matte Pernilla och jag med Stina
I november är det också tradition att och vi tar några hundar med oss och åker till stan för att gå "Vinterljus", en slinga med olika ljusinstallationer. I år var turen 3 km lång och gick vackert runt Stångån. Kan tyvärr bara bjuda på en dålig bild från mobiltelefonen, men klotet som brann och liksom svävade på vattnet var riktigt fint!
För att sätta lite fart på julstämningen tog vi också för andra året i rad en tur med tåget till Köpenhamn i slutet av november och fick en ordentlig dos av juleljus, både på Tivoli och ett vackert julskyltat Ströget.
Måste ju också nämna att Trine fyllde 11 år i december! Hon är fortfarande pigg och glad och hänger med på långis även om bakdelen är lite stel.
Så blev det jul, tyvärr en grön sådan, och även om julhelgen var rekordkort så träffade vi förstås alla våra nära och kära.
Minstingen Elvar träffar tomten...
Så kom nyårsafton och vi var som vanligt här hemma med hundarna i lugn och ro och umgicks med goda vänner. Den här gången blev vi sex personer och sju hundar, lite lagom fördelat...;)
Mycket mer har förstås hänt, det mesta roligt, en del tråkigt, men man kan ju inte hålla på och rabbla i all evighet och ni har förmodligen tröttnat på mig för länge sen, men till sist vill jag som vanligt säga ett stort TACK till alla som hjälpt oss med hundarna och annat under året, ingen nämnd och ingen glömd! Ni är alla guld värda!
Xinger, Stina, Bilbo, Trine och Misha på julafton 2011
Nu ser vi fram mot ett nytt år och hoppas att våra nära och kära får vara friska och krya. Förhoppningsvis blir det en eller ett par valpkullar här under året och kanske kommer vi iväg på ett antal utställningar och någon resa... Den som lever får se...
Vi önskar er alla en god fortsättning på 2012!
Ann-Sofie och Ingemar